hej då blåmärket

Taggar: blåmärke utan orsak, blåmärke som inte går bort, venös sjö, blåmärke på läppen.

Då så tänkte jag berätta allt kring vad jag gjorde på sjukhuset igår och sammanfatta lite vad som "hänt". För er som googlat er hit, välkomma! Och för er läsare som tycker det är intressant, go ahead and read! Ni andra kan ju bara skrolla förbi detta inlägg. Lär nämligen bli en del text :-P

Så, för ungefär 2-3 år sedan dök det upp ett mörkt märke under huden på min underläpp som jag under året tolkat som ett blåmärke. Typ blodkärl som gått sönder under huden men att det aldrig försvinner. Jag var inte med om något trauma i form av slag, fall, att jag bitit mig etc, utan det uppkom helt oprovocerat. Jag minns inte om det började som ett litet märke och att det blev större i storlek ,utan det enda jag vet är att det varit där ett x antal år som en liten följeslagare. Jag har aldrig haft fysiskt ont utav märket utan bara varit lite störd av det av skönhetsmässiga skäl.

Och så i början av året fick jag på grund av nämnd anledning nog och tog därför (efter viss prokrastinering) tag i att kontakta vården för att kolla upp vad det egentligen var som jag gick runt med på läppen. Men mål att även få ta väck det såklart! Eftersom jag inte haft besvär av det mer än att jag tyckte det var fult så var jag inte orolig att det skulle vara något farligt, och fick vid mitt besök på vårdcentralen bekräftat att fallet inte heller var så. Det togs foton, jag remiterades till hudavledningen på sjukuset, och de kontaktade mig ca 5 månader senare och jag fick en tid strax där efter. Där bestämdes att jag skulle få märket borttaget med frysning en månad senare. Men när datumet för frysningen närmade sig remiterades jag ytterligare en gång, denna gång till käkkirurgin i Jönköping, då de skulle ha ett effektivare sätt att behandla märket på där. Jag var där för undersökning i slutet av Augusti och igår (slutet av September) var jag och gjorde själva ingreppet. Under mina olika besök har det användts lite olika termer för vad märket faktiskt var för något på läppen, bland annat "kärlnystan" och "åderbrock", men nu när jag var inne och kollade min journal läste jag diagnosen "Venös Sjö" vilket jag antar är den medicinska definitionen av vad som suttit på min läpp under dessa år. :-P

Så om igår: Efter att doktorn och sjuksköterskan repeterat för mig hur det hela skulle gå till och svarat på mina frågor fick jag lokalbedövning med spruta (vilket var något obehagligt men absolut överkomligt), och när bedövningen börjat värka (vilket kändes såå lustigt, jag har aldrig bedövats så innan haha), fick jag våta gröna skynken lagda över hela mig förutom ett hål för näsan så jag kunde andas och för läppen där de skulle ta bort märket. Så som det ser ut när de opererar personer på tv ni vet? Sedan började ingreppet som gjordes med laser, och det tog bara några minuter, högst 10 minuter. Snabbt, smidigt och helt smärtfritt! Efteråt när jag satte mig upp kände jag mig yr och fick vila en stund men det var absolut inte farligt. Nu kan jag ju inte säga hur resultatet slutligen blev då såret (som från början var en grop i läppen och nu 24h senare en svart öm skorpa) har en läktid på 7-14 dagar. Men jag har fått berättat för mig att det är högst ovanligt att det blir något som helst ärr eller liknande, och visar det sig att de inte fick bort hela märket kommer de gå in och ta bort resten när jag kommer på återbesök om en månad.

Jag måste tillägga två till grejer och det första är att jag med tanke på behandlingens "storlek" (det var ett litet ingrepp), kostnad (det blev gratis för mig då jag tidigare iår nått högkostnadsskyddet) och risk vs möjlighet (minmala risker, stora möjligheter att resultatet blir som man tänkt) absolut rekommenerar att göra ett sånt här ingrepp via landsting/kommun framför privat klinik. Det andra är att jag verkligen uppskattar den respekt och professionalitet av blivit bemött med. Jag har blivit väl omhändertagen av precis alla personer i vården som jag varit i kontakt med kring detta. Vilket jag från början inte tog helt för givet då jag ärligt talat kände mig fåfäng och petig som kom och sökte för något kosmetiskt. Speciellt när jag tänker på alla fruktansvärda sjukdomar som man kan ha oturen att drabbas av. Så kommer jag där med ett litet fjuttigt ofarligt blåmärke med frikortet i högsta hugg och tar upp proffsiga människors tid. Hmm. Lite så. Men men, i Sverige har ju vi trots allt rätten till att söka vård vad det än handlar om :-) Som sagt, jag är väldigt tacksam över att alla jag mött varit så duktiga och omändertagande. Trots min ytlighet, hehe ;-P

Här var jag lite nervös faktiskt. Satt och väntade i väntrummet och tog före-bilder och videos med snapchats alla filter :-P

Lyckades även ta en smygbild inne i behandlingsrummet som ni ser till vänster, och bilden till höger tog jag efteråt då sjuksköterskan hade lagt mitt lilla märke i ett provrör haha..!!

Efteråt tog jag och pappa en liten shoppingrunda och fikade på Espresso house. Det kändes sjukt konstigt att dricka den där islatten med halva käften bedövad hahaha! Men det gick bra, kardemummabullen var svårare. :-P Och som jag skrev på bilden till höger, nu ska det bara läka! Jag lär uppdatera er kring hur det blev om några veckor! KRAAAAM

Gillar

Kommentarer